Journalisitk Blogg A
"Svensk man gripen för
terrorbrott i Spanien" och "Fortfarande fast på stinkande
lyxbåt" är namnen på två av de artiklar som ligger bland de mest lästa på Aftonbladets hemsida igår, den
14/2. Dessa två artiklar är intressanta att titta på till följd av att
de är så vitt skilda. Det är tydligt att den ena är publicerad till följd av
att den faktiskt har ett nyhetsvärde och den andra är publicerad i rent kommersiellt
syfte.
I artikeln om den terrormisstänkte
Svensken framgår det tydligt vad man ämnar att rapportera om och vad nyheten
består i. Egentligen behöver man inte läsa mer än rubriken för att nyheten
skall tas in. Vill man sedan läsa mer framgår all relevant fakta sedan i
brödtexten. Rubriken i sig svarar på Vad som hänt, Vem det berör, Vart det
hänt, och även När. Hur och Varför är de ända frågor man behöver läsa hela
artikeln för att få svar på.
Detta till skillnad från artikeln som
berör den stinkande lyxbåten. Det ända vi får veta utifrån rubriken är Vad som
har hänt, att någon fortfarande är fast på båten, samt när det har hänt. I det här
fallet händer det just nu, även fast det tycks ha pågått under en period.
I Bengt Johanssons rapport "Vid
nyhetsdesken" publicerad 2009, klargörs att nyhetsvärdering görs genom två
principer. Det ena perspektivet är utifrån läsarens ögon där en nyhet skall
anses intressant för denna. Detta är ett marknadsmässigt perspektiv där nyheten
anses "nyhetsmässig" till följd av att den berör något som läsarna
vill ta del av. Det andra perspektivet utgår från det publicerande organet som
gör en bedömning huruvida nyheten är något som läsarna borde få ta del av.
Utifrån detta förtydligande är det
lätt att se att det är artikeln om den stinkande lyxbåten som är skapad med
läsarnas preferenser i åtanke. Att denna bedömning skall få ligga som underlag
till om nyheten anses värdig att publicera är självklart. Den fråga jag ställer
mig är dock på vilket sätt man publicerar den. I detta fallet så är 40% av orden
i rubriken värdeladdade, stinkande och lyxbåt. Du får heller inte reda på det
viktiga från endast rubriken. Vilket gör att artikeln, enligt mig, i lika stor
grad är utformad för att läsarna vill veta mer om detta som den är utformad för
att locka till klick. Klick som i sin tur genererar pengar för Aftonbladet.
Detta gör att jag anser att det går
att ifrågasätt den typ av nyhetsvärdering som har gjorts ovan. Denna artikels
fokus är inte längre att tillfredsställa läsaren, som vill läsa om detta, utan
har övergått till att bli en säljuppmaning. Jag förstår självklart att
tidningar inte överlever utan annonser, problemet ligger i att man utformar en
nyhet på ett sådant sätt att nyhetens värde är underordnat den ekonomiska effekt
man får av att utforma den på detta sätt. Jag kan tänka mig att det finns
hundra andra rubriker och formuleringar som hade gjort att just denna nyhet
hade haft ett faktiskt värde. Men i detta fall är det självklart att
nyhetsvärdet i denna artikel inte är det viktiga. Det viktiga är att skapa
uppmärksamhet, som leder till ett klick, som leder till intäkter. Därför anser
jag att denna artikel, till följd av hur den är utformad, inte har något
nyhetsvärde.
Artikeln om den svenske terroristen är
skriven ur det andra perspektivet, någon på Aftonbladet har bedömt att detta är
något som det Svenska folket skall få reda på. Till följd av att det är
viktigt. Att det sedan också är något som det Svenska folket vill läsa om är
sekundärt till följd av att detta är en "klassisk nyhet" som hade
kommit in i nyhetsflödet vare sig någon ville läsa om det eller inte. Denna
artikel slår dock an båda strängar vilket gör det tydligt för mig att detta
nyhetsvärderingen i detta fall är korrekt. Detta är en nyheten, som är viktig
att folket får tillgång till och som folket också vill läsa om.
Mediekompass.se skriver på sin hemsida om tre stora faktorer som avgör
vad som skall bli en nyhet. Dessa tre faktorer är att nyheten är aktuell,
intresserar många och inträffat nära. Utgår vi från dessa tre faktorer ser vi
än tydligare hur bara en av dessa artiklar egentligen är en nyhet.
På den stinkande lyxbåten sitter
man fortfarande fast, användandet av ordet fortfarande tyder på att detta
faktiskt inte är så aktuellt längre. I detta fallet så har man redan skrivit om
nyheten en gång och nu gör man en nyhet av att ingenting har hänt sen senast. Möjligtvis
har man fått lite mer detaljer, men det framgår inte att detta är fokuset med
artikeln. Huruvida artikeln intresserar många är svårt att svara på, den tycks
ju göra det till följd av att de är en av de mest lästa den aktuella dagen.
Samtidigt är det svårt att säga om detta egentligen är en följd av att nyheten
i sig är intressant eller om det är hur rubriken är formulerad som lockar till
läsning eller klick. På punkten om det inträffat nära tycker jag också att det
faller, detta händer utanför den Amerikanska kusten och inga Svenskar tycks vara
närvarande på båten. I det stora hela anser jag att detta inte heller är en
nyhet utifrån dessa kriterier.
Artikeln om den svenska terroristen anser jag dock uppfyller alla
kriterier. Händelsen är aktuell och det är inte en fortsättning på en tidigare
artikel i ämnet. Även här är ju artikeln en av det mest lästa. Dock utformad på
ett sådan sätt att du bara genom att läsa rubriken får en tillräckligt god bild
av vad som hänt för att inte behöva läsa vidare om du inte är intresserad,
vilket folk tycks vara. I detta fall rör det sig om en Svensk i ett europeiskt
land vilket jag anser uppfyller kriteriet för att händelsen skall ha inträffat
nära. Även utifrån detta perspektiv är denna artikel att värdera som en fullgod
nyhet.
Källor:
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16241654.ab
http://www.aftonbladet.se/resa/kryssningar/article16238722.ab
Vid
nyhetsdesken: En studie av nyhetsvärdering vid svenska nyhetsredaktioner Sid, 7
http://www.mediekompass.se/mediekunskap/pa-tidningen/nyhetsvaerdering
