Nyhet eller "nyhet", det är frågan.

Journalisitk Blogg A

"Svensk man gripen för terrorbrott i Spanien" och "Fortfarande fast på stinkande lyxbåt" är namnen på två av de artiklar som ligger bland de  mest lästa på Aftonbladets hemsida igår, den 14/2. Dessa två artiklar är intressanta att titta på till följd av att de är så vitt skilda. Det är tydligt att den ena är publicerad till följd av att den faktiskt har ett nyhetsvärde och den andra är publicerad i rent kommersiellt syfte.

I artikeln om den terrormisstänkte Svensken framgår det tydligt vad man ämnar att rapportera om och vad nyheten består i. Egentligen behöver man inte läsa mer än rubriken för att nyheten skall tas in. Vill man sedan läsa mer framgår all relevant fakta sedan i brödtexten. Rubriken i sig svarar på Vad som hänt, Vem det berör, Vart det hänt, och även När. Hur och Varför är de ända frågor man behöver läsa hela artikeln för att få svar på.

Detta till skillnad från artikeln som berör den stinkande lyxbåten. Det ända vi får veta utifrån rubriken är Vad som har hänt, att någon fortfarande är fast på båten, samt när det har hänt. I det här fallet händer det just nu, även fast det tycks ha pågått under en period.  

I Bengt Johanssons rapport "Vid nyhetsdesken" publicerad 2009, klargörs att nyhetsvärdering görs genom två principer. Det ena perspektivet är utifrån läsarens ögon där en nyhet skall anses intressant för denna. Detta är ett marknadsmässigt perspektiv där nyheten anses "nyhetsmässig" till följd av att den berör något som läsarna vill ta del av. Det andra perspektivet utgår från det publicerande organet som gör en bedömning huruvida nyheten är något som läsarna borde få ta del av.

Utifrån detta förtydligande är det lätt att se att det är artikeln om den stinkande lyxbåten som är skapad med läsarnas preferenser i åtanke. Att denna bedömning skall få ligga som underlag till om nyheten anses värdig att publicera är självklart. Den fråga jag ställer mig är dock på vilket sätt man publicerar den. I detta fallet så är 40% av orden i rubriken värdeladdade, stinkande och lyxbåt. Du får heller inte reda på det viktiga från endast rubriken. Vilket gör att artikeln, enligt mig, i lika stor grad är utformad för att läsarna vill veta mer om detta som den är utformad för att locka till klick. Klick som i sin tur genererar pengar för Aftonbladet.

Detta gör att jag anser att det går att ifrågasätt den typ av nyhetsvärdering som har gjorts ovan. Denna artikels fokus är inte längre att tillfredsställa läsaren, som vill läsa om detta, utan har övergått till att bli en säljuppmaning. Jag förstår självklart att tidningar inte överlever utan annonser, problemet ligger i att man utformar en nyhet på ett sådant sätt att nyhetens värde är underordnat den ekonomiska effekt man får av att utforma den på detta sätt. Jag kan tänka mig att det finns hundra andra rubriker och formuleringar som hade gjort att just denna nyhet hade haft ett faktiskt värde. Men i detta fall är det självklart att nyhetsvärdet i denna artikel inte är det viktiga. Det viktiga är att skapa uppmärksamhet, som leder till ett klick, som leder till intäkter. Därför anser jag att denna artikel, till följd av hur den är utformad, inte har något nyhetsvärde.

Artikeln om den svenske terroristen är skriven ur det andra perspektivet, någon på Aftonbladet har bedömt att detta är något som det Svenska folket skall få reda på. Till följd av att det är viktigt. Att det sedan också är något som det Svenska folket vill läsa om är sekundärt till följd av att detta är en "klassisk nyhet" som hade kommit in i nyhetsflödet vare sig någon ville läsa om det eller inte. Denna artikel slår dock an båda strängar vilket gör det tydligt för mig att detta nyhetsvärderingen i detta fall är korrekt. Detta är en nyheten, som är viktig att folket får tillgång till och som folket också vill läsa om.

Mediekompass.se skriver på sin hemsida om tre stora faktorer som avgör vad som skall bli en nyhet. Dessa tre faktorer är att nyheten är aktuell, intresserar många och inträffat nära. Utgår vi från dessa tre faktorer ser vi än tydligare hur bara en av dessa artiklar egentligen är en nyhet.

 På den stinkande lyxbåten sitter man fortfarande fast, användandet av ordet fortfarande tyder på att detta faktiskt inte är så aktuellt längre. I detta fallet så har man redan skrivit om nyheten en gång och nu gör man en nyhet av att ingenting har hänt sen senast. Möjligtvis har man fått lite mer detaljer, men det framgår inte att detta är fokuset med artikeln. Huruvida artikeln intresserar många är svårt att svara på, den tycks ju göra det till följd av att de är en av de mest lästa den aktuella dagen. Samtidigt är det svårt att säga om detta egentligen är en följd av att nyheten i sig är intressant eller om det är hur rubriken är formulerad som lockar till läsning eller klick. På punkten om det inträffat nära tycker jag också att det faller, detta händer utanför den Amerikanska kusten och inga Svenskar tycks vara närvarande på båten. I det stora hela anser jag att detta inte heller är en nyhet utifrån dessa kriterier.

Artikeln om den svenska terroristen anser jag dock uppfyller alla kriterier. Händelsen är aktuell och det är inte en fortsättning på en tidigare artikel i ämnet. Även här är ju artikeln en av det mest lästa. Dock utformad på ett sådan sätt att du bara genom att läsa rubriken får en tillräckligt god bild av vad som hänt för att inte behöva läsa vidare om du inte är intresserad, vilket folk tycks vara. I detta fall rör det sig om en Svensk i ett europeiskt land vilket jag anser uppfyller kriteriet för att händelsen skall ha inträffat nära. Även utifrån detta perspektiv är denna artikel att värdera som en fullgod nyhet.

Källor:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16241654.ab

http://www.aftonbladet.se/resa/kryssningar/article16238722.ab

Vid nyhetsdesken: En studie av nyhetsvärdering vid svenska nyhetsredaktioner  Sid, 7

http://www.mediekompass.se/mediekunskap/pa-tidningen/nyhetsvaerdering